Astronomiens älsta historia förlorar sig i mörker. De första teorier
om stjärnorna, som man anträffar hos grekerna äro redan tämligen långt
framskridna från den ståndpunkt, som naturmänniskan eller barnet
intager vid betraktande af himmelen. Detta är orsaken hvarför man
antager, att grekerna erhållit sin första astronomiska lärdom från
andra folk, hos hvilka man velat förlägga vetenskapens vagga, såsom
egypter, inder, babylonier. Man anträffar äfven hos dessa folk urgamla
spår till astronomiska kunskaper. Sålunda hade egypterna en klar
föreställning om väderstrecken, såsom man kan se af deras ända till
6,000 år gamla pyramider, hvilka äro bygda noga i norr och söder.
De hade veterligen bestämt årets längd till 365 1/4 dagar och hade åt
sig utbildat en vetenskaplig tideräkning, hvilken, såsom en trons
tjänarinna, hade till förnämsta uppgift att bestämma tidpunkterna för
deras religiösa fester. Äfven babylonierna kände årets längd. Att
de under långliga tider sysselsatt sig med astronomiska iakttagelser
framgår dessutom däraf, att de hade upptäckt en viss lagbundenhet hos
månförmörkelserna, nämligen så att efter en tidrymd
af 223 månader förmörkelserna följa på hvarandra med samma mellantider
som under den gångna perioden. Deras lärde prester (kaldeerna) voro
härigenom i stånd att förutsäga månförmörkelserna, äfven om de ej kunde
förklara deras tillkomst. Att äfven i Kina konsten att förutsäga
förmörkelser från fordom var känd, framgår af en berättelse om huru
år 2159 före Kristus tvänne astronomer Hi och Ho, hvilka hade dylika
förutsägelser till sin ämbetsplikt, skola hafva blifvit afrättade för
försummelse härutinnan. Enligt en annan kinesisk berättelse skall en
kejsare omkring 2357 f. K. hafva bestämt läget af solens årliga bana på
himmelen. De älsta kinesiska uppteckningar innehålla äfven mångahanda
observationer af kometer och stjärnfall. Kometerna observerades äfven
af babylonierna. Egendomligt nog synas dessa, i olikhet med andra folk,
icke hafva betraktat kometerna såsom underbara uttryck för gudomlig
vrede, utan såsom vanliga naturföreteelser, för hvilka de icke hyste
fruktan. Man jämföre härmed följande ord ur en af judarnas heliga
böcker: Hör hvad Herren säger Dig, Israels hus: hämta icke lärdom af
främmande folks villfarelser; frukta icke himmelens tecken, såsom de
främmande folken göra.

Sålunda finnas visserligen hos många gamla folk spår af astronomiska
insikter. Men säkert är att inga åsikter om världen såsom ett helt,
om dess byggnad och natur (kosmologi) i högre grad utbildades förr
än hos grekerna.