De expeditioner, som sökt nå polen eller en hög nordlig breddgrad, hafva
tilldragit sig den stora allmänhetens hufvudsakliga intresse. Åt hvarje
om än så dumdristigt och illa planeradt företag i denna riktning ägna
tidningarna den allra största uppmärksamhet. Sträfvandet att först hinna
dit har blifvit en täflingskamp, vid hvilken de vetenskapliga intressena
skjutas åt sidan eller på sin höjd komma i andra rummet.

Mera obemärkt fortgå andra arbeten inom polarområdet. De expeditioner,
hvilka hafva dettas vetenskapliga utforskning till mål, göra mindre väsen
af sig, deras framgångar uppmärksammas mindre af allmänheten. Och dock är
det just genom dem, som vårt vetande om polartrakterna blifvit vidgadt,
det är genom dem, som polarforskningen erhållit en varaktig och
vetenskaplig betydelse.

Ofta nog hör man framställas frågan, hvartill polarexpeditionerna tjäna
och om de verkligen äro värda de summor, som offras på desamma. Svaret på
denna fråga skall jag i det följande söka lämna.

Skulle vi vinna något därigenom, att själfva polen blefve uppnådd?
Troligen intet annat än att det då blefve slut på denna täflingskamp, som
slukar stora penningsummor, hvilka kunna användas bättre till andra
ändamål, denna kamp som kostat många människors lif och förorsakat mycket
lidande både för människor och djur. Ty efter allt hvad man nu vet, måste
man antaga, att området kring polen är ett djupt, af drifis betäckt haf.
Är detta fallet, så har uppnåendet af polen ingen större betydelse i
vetenskapligt hänseende, om det ock från sportsmannens synpunkt må vara
en djärf och vacker bragd att hafva nått dit. Helt visst kommer också den
man, som först lyckas framtränga till den så eftersträfvade punkten, att
firas på ett sätt, som aldrig kommit någon af vetenskapens heroer till
del. Ty för allmänheten gäller det blott att ett länge eftersträfvadt mål
blifvit vunnet, och den nation, som den lycklige vinnaren tillhör, skall
helt visst räkna hans gärning såsom en af sina främsta bragder, om ock
dess vetenskapliga betydelse blir så godt som ingen.

Det är ju människans skyldighet att så omfattande som möjligt söka lära
känna den jord hon bebor. De "hvita fläckarna" på kartan blifva också år
efter år allt mindre, men de båda Polarregionerna (se kartan) visa
alltjämt de största områden af jorden, som ännu äro fullständigt okända.
Icke underligt därför, att just mot dessa vända sig ej blott den
allvarliga forskningens män utan äfven sådana, som sträfva efter att
genom ett djärft framträngande inom dessa okända regioner vinna rykte och
ära.