Ordkort för
finskt ordförråd

I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:

• Välja antal ordkort per övning

  Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.

• Skriva specialtecken som vanliga latinska bokstäver

  Om din tangentbordslayout saknar tecken i språket du lär dig kan du aktivera inställningen för att skriva de specialtecken som stöds som vanliga latinska bokstäver. Då kan du till exempel skriva unico i stället för único utan att det räknas som ett fel. När inställningen är avstängd måste du använda den ursprungliga stavningen.

Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) erbjuder ett standardiserat system för att representera ljud i talat språk. Nedan presenteras IPA-symbolerna för finskt uttal med exempel och beskrivningar, inklusive uttalet av dessa ljud på svenska.

Finska vokaler

• /ɑ/ - som i talo, uttalat /ˈtɑlo/ (som "a" i pappa /ˈpɑpːa/)
• /e/ - som i setä, uttalat /ˈsetæ/ (som "e" i henne /ˈhɛnːɛ/)
• /i/ - som i mies, uttalat /ˈmies/ (ungefär som i i min, men med något annan klang)
• /o/ - som i talo, uttalat /ˈtɑlo/ (ungefär som å i båt, men kortare)
• /u/ - som i kukka, uttalat /ˈkukːɑ/ (ungefär som o i bok, men kortare)
• /y/ - som i kyllä, uttalat /ˈkylːæ/ (liknar y i dyr, men kortare)
• /æ/ - som i hätä, uttalat /ˈhætæ/ (som "ä" i här /hæːr/, men mer öppet)
• /ø/ - som i höyhen, uttalat /ˈhøyhen/ (liknar ö i söt /søːt/, men kortare)

Finska diftonger

• /ɑi/ - som i kai, uttalat /kɑi/ (som "aj" i maj /maj/)
• /ei/ - som i seinä, uttalat /ˈseinæ/ (som "ej" i nej /nɛj/)
• /ou/ - som i koulu, uttalat /ˈkoulu/ (som "ou" i engelska go /ɡoʊ/)
• /ui/ - som i suin, uttalat /sui̯n/ (vokalerna bildar en stavelse, till skillnad från de två vokalerna i ruin)
• /ie/ - som i tien, uttalat /tien/ (vokalerna bildar en stavelse, till skillnad från i och e i biet)
• /yø/ - som i työ, uttalat /tyø/ (en glidning från y till ö, inte en enkel vokal som eu i franska fleur /flœʁ/)

Finska konsonanter

• /p/ - som i paita, uttalat /ˈpɑitɑ/ (som "p" i penna /ˈpɛnːa/)
• /b/ - som i bussi, uttalat /ˈbusːi/ (som "b" i barn /baːrn/)
• /t/ - som i talo, uttalat /ˈtɑlo/ (som "t" i tak /tɑːk/)
• /d/ - som i delfiini, uttalat /ˈdelfiːni/ (som "d" i dag /dɑːɡ/)
• /k/ - som i kissa, uttalat /ˈkisːɑ/ (som "k" i katt /kat/)
• /ɡ/ - som i golf, uttalat /ɡolf/ (som "g" i gård /ɡoːrd/)
• /f/ - som i fakta, uttalat /ˈfɑktɑ/ (som "f" i fisk /fɪsk/)
• /v/ - som i vesi, uttalat /ˈvesi/ (som "v" i vinter /ˈvɪntɛr/)
• /s/ - som i sana, uttalat /ˈsɑnɑ/ (som "s" i sol /suːl/)
• /s/ - som i seepra, uttalat /ˈseːprɑ/ (som s i sol)
• /ʃ/ - som i shakki, uttalat /ˈʃɑkːi/ (som "sj" i sjö /ɧøː/)
• /t͡ʃ/ - som i tšekki, uttalat /ˈt͡ʃekːi/ (som ch i engelska church /tʃɜːtʃ/)
• /ŋ/ - som i rengas, uttalat /ˈreŋːɑs/ (som "ng" i engelska sing /sɪŋ/)
• /h/ - som i hauska, uttalat /ˈhɑuskɑ/ (som "h" i hund /hʉnd/)
• /l/ - som i lumi, uttalat /ˈlumi/ (som "l" i lampa /ˈlampa/)
• /r/ - som i ranta, uttalat /ˈrɑntɑ/ (liknar ett främre r i ros)
• /m/ - som i mies, uttalat /ˈmies/ (som "m" i mor /muːr/)
• /n/ - som i nainen, uttalat /ˈnɑinɛn/ (som "n" i natt /nat/)
• /j/ - som i jää, uttalat /jæː/ (som "j" i ja /ja/)

Unika drag i finskt uttal

Finskt uttal har unika drag som är viktiga för elever att förstå.

• Vokalharmoni: Finsk vokalharmoni skiljer de främre vokalerna ä, ö, y från de bakre a, o, u. De neutrala vokalerna e och i kan förekomma med båda grupperna. I enkla ord blandas främre och bakre vokaler vanligen inte; sammansättningar och vissa lånord är undantag.
• Konsonantväxling: När finska ord böjs kan konsonanter växla mellan starka och svaga former, till exempel kukka (blomma, nominativ) vs. kukan (blomma, genitiv).
• Dubbla bokstäver: Två likadana bokstäver betecknar en längre vokal eller konsonant i finskan utan att betoningens placering ändras, till exempel tuli (eld) vs. tuuli (vind).
• Fonemisk längd: Finska skiljer mellan korta och långa vokaler och konsonanter, vilket kan förändra betydelsen av ett ord, till exempel muta (lera) vs. mutta (men).
• Rullande "r": Finska r uttalas med vibrationer eller en kort kontakt med tungspetsen. Du behöver inte göra en utdragen vibration i varje sammanhang.