Ordkort för
franskt ordförråd

I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:

• Välja antal ordkort per övning

  Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.

• Skriva specialtecken som vanliga latinska bokstäver

  Om din tangentbordslayout saknar tecken i språket du lär dig kan du aktivera inställningen för att skriva de specialtecken som stöds som vanliga latinska bokstäver. Då kan du till exempel skriva unico i stället för único utan att det räknas som ett fel. När inställningen är avstängd måste du använda den ursprungliga stavningen.

Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) tillhandahåller ett standardiserat system av symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan finns IPA-symbolerna för franskt uttal, tillsammans med exempel och beskrivningar, med jämförelser med ljud i svenska och andra språk.

Franska vokaler

• /a/ - som i chat, uttalat /ʃa/ (som a i katt)
• /e/ - som i clé, uttalat /kle/ (ungefär som e i med /meːd/, men kortare)
• /i/ - som i fini, uttalat /fini/ (som "i" i det svenska ordet fin)
• /o/ - som i eau, uttalat /o/ (ungefär som å i gå /ɡoː/, men kortare)
• /u/ - som i fou, uttalat /fu/ (som "o" i det svenska ordet sol)
• /ə/ - som i le, uttalat /lə/ (ungefär som ett svagt obetonat e i pojke)
• /ɛ/ - som i mère, uttalat /mɛʁ/ (som "ä" i det svenska ordet här)
• /ɔ/ - som i porte, uttalat /pɔʁt/ (ungefär som å-ljudet i kort)
• /y/ - som i lune, uttalat /lyn/ (ungefär som y i ny /nyː/, men kortare)

Franska nasala vokaler

• /ɑ̃/ - som i sans, uttalat /sɑ̃/ (som "an" i det franska ordet sans, men nasalt)
• /ɛ̃/ - som i pain, uttalat /pɛ̃/ (som "en" i det franska ordet bien, men nasalt)
• /œ̃/ - som i un, uttalat /œ̃/ (som "un" i det franska ordet un, men nasalt)
• /ɔ̃/ - som i nom, uttalat /nɔ̃/ (som "on" i det franska ordet nom, men nasalt)

Franska konsonanter

• /p/ - som i papa, uttalat /papa/ (som "p" i det svenska ordet pappa)
• /b/ - som i beau, uttalat /bo/ (som "b" i det svenska ordet bok)
• /t/ - som i tête, uttalat /tɛt/ (som "t" i det svenska ordet tak)
• /d/ - som i deux, uttalat /dø/ (som "d" i det svenska ordet dag)
• /k/ - som i clé, uttalat /kle/ (som "k" i det svenska ordet katt)
• /ɡ/ - som i gâteau, uttalat /ɡato/ (som "g" i det svenska ordet gata)
• /f/ - som i fille, uttalat /fij/ (som "f" i det svenska ordet fisk)
• /v/ - som i vin, uttalat /vɛ̃/ (som "v" i det svenska ordet vinter)
• /s/ - som i sac, uttalat /sak/ (som "s" i det svenska ordet sol)
• /z/ - som i zoo, uttalat /zo/ (som z i engelska zoo /zuː/)
• /ʃ/ - som i chat, uttalat /ʃa/ (som "sch" i det svenska ordet schack)
• /ʒ/ - som i je, uttalat /ʒə/ (som "j" i det franska ordet journal)
• /m/ - som i maman, uttalat /mamɑ̃/ (som "m" i det svenska ordet mamma)
• /n/ - som i nom, uttalat /nɔ̃/ (som "n" i det svenska ordet namn)
• /ɲ/ - som i agneau, uttalat /aɲo/ (som gn i franska montagne /mɔ̃taɲ/)
• /l/ - som i lire, uttalat /liʁ/ (som "l" i det svenska ordet lampa)
• /ʁ/ - som i rouge, uttalat /ʁuʒ/ (som "r" i det franska ordet rouge)

Franska halvvokaler

• /j/ - som i yeux, uttalat /jø/ (som "j" i det svenska ordet ja)
• /ɥ/ - som i huit, uttalat /ɥit/ (en glidning med rundade läppar från ett y-liknande ljud mot i; inte en enkel vokal som ü i tyska München)
• /w/ - som i oui, uttalat /wi/ (som "w" i det engelska ordet we)

Unika drag av franskt uttal

Franskt uttal har flera unika drag som skiljer det från andra språk. Några viktiga drag inkluderar:

• Tysta bokstäver: Många franska ord har tysta bokstäver, särskilt i slutet av orden. Till exempel, i "comment" är den sista "t" tyst.
• Näsvokaler: Franska inkluderar näsvokaler, som uttalas genom att låta luft strömma genom både munnen och näsan. Exempel inkluderar "an," "en" och "on."
• Liaison och elision: Vid liaison binds en normalt stum slutkonsonant ihop med nästa ord om det börjar med ett vokalljud, som i "les amis" [lezami]. Beroende på det grammatiska sammanhanget är liaison obligatorisk, valfri eller otillåten. Vid elision faller slutvokalen i vissa korta ord bort, som i "l'amie". Så kallat aspirerat h hindrar båda företeelserna, trots att h:et inte uttalas.
• Intonation: Ja-nej-frågor har ofta stigande intonation. Frågor med ett frågeord kan sluta med fallande intonation, liksom påståenden. Tonfallet beror också på sammanhanget och på vad den som talar vill uttrycka.
• Enkla vokaler: En enkel fransk vokal behåller sin klang under uttalet. I en diftong glider uttalet från en vokal till en annan.
• Diakritiska tecken: Franska använder flera diakritiska tecken, såsom akut accent (é), grav accent (è), cirkumflex (ê), trema (ë) och cedille (ç).

Öva på stumma bokstäver, nasala vokaler och liaison. Jämför ord uttalade var för sig med samma ord i en mening och upprepa korta meningar efter att du har lyssnat på dem.