Ordkort för
nederländskt ordförråd

I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:

• Välja antal ordkort per övning

  Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.

• Skriva specialtecken som vanliga latinska bokstäver

  Om din tangentbordslayout saknar tecken i språket du lär dig kan du aktivera inställningen för att skriva de specialtecken som stöds som vanliga latinska bokstäver. Då kan du till exempel skriva unico i stället för único utan att det räknas som ett fel. När inställningen är avstängd måste du använda den ursprungliga stavningen.

Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) ger en standardiserad uppsättning symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan är IPA-symbolerna för holländskt uttal, med exempel och beskrivningar, inklusive uttalet av dessa ljud på svenska.

Vokaler på holländska

• /aː/ - som i maan, uttalat som /maːn/ (ungefär som det långa a i mat, men mer främre)
• /ɑ/ - som i man, uttalat som /mɑn/ (som "a" i katt /kat/)
• /eː/ - som i meen, uttalat som /meːn/ (ungefär som e i se)
• /ɛ/ - som i pet, uttalat som /pɛt/ (som "e" i sett /sɛt/)
• /i/ - som i fiets, uttalat som /fits/ (som "i" i film /film/)
• /oː/ - som i boot, uttalat som /boːt/ (som "å" i gå /ɡoː/)
• /ɔ/ - som i bos, uttalat som /bɔs/ (som "å" i koll /kɔl/)
• /u/ - som i boek, uttalat som /buk/ (som "o" i bok /buːk/)
• /y/ - som i buur, uttalat som /byːr/ (liknar y i by och franskt u i lune /lyn/; inte samma vokal som u i kul /kʉːl/)
• /øː/ - som i neus, uttalat som /nøːs/ (som "ö" i söt /søːt/)
• /ə/ - som i de, uttalat som /də/ (ungefär som det obetonade e i pojke)

Diftonger på holländska

• /ɛi/ - som i mijn, uttalat som /mɛin/ (som "ej" i hej /hɛj/)
• /œy/ - som i huis, uttalat som /ɦœys/ (en glidning från ett öppet ö-liknande ljud mot y; inte samma vokaler som i höj)
• /ɔu/ - som i koud, uttalat som /kɔut/ (ungefär som å-ljudet i koll, följt av ett u-liknande ljud i samma stavelse)

Konsonanter på holländska

• /p/ - som i pen, uttalat som /pɛn/ (som p i penna)
• /b/ - som i bed, uttalat som /bɛt/ (som "b" i bok /buk/)
• /t/ - som i tak, uttalat som /tɑk/ (som "t" i tak /tak/)
• /d/ - som i doen, uttalat som /dun/ (som "d" i dag /daɡ/)
• /k/ - som i kat, uttalat som /kɑt/ (som "k" i katt /kat/)
• /ɡ/ - förekommer endast i låneord, till exempel i goal, uttalat som /ɡoːl/ (som "g" i engelska go /ɡoʊ/)
• /f/ - som i fiets, uttalat som /fits/ (som "f" i film /film/)
• /v/ - som i vuur, uttalat som /vyːr/ (som "v" i vinter /vintɛr/)
• /s/ - som i sok, uttalat som /sɔk/ (som "s" i sol /suːl/)
• /z/ - som i zijn, uttalat som /zɛin/ (som z i engelska zoo)
• /ʃ/ - som i show, uttalat som /ʃoʊ/ (som "sj" i sjö /ɧøː/)
• /ʒ/ - som i genre, uttalat som /ˈʒɑnrə/ (som franska "j" i je /ʒø/)
• /x/ - som i acht, uttalat som /ɑxt/ (som tyska "ch" i ach /ax/)
• /ɣ/ - som i gaan, uttalat som /ɣaːn/ (ett tonande friktionsljud vid mjuka gommen, längre fram än franskt r i rouge /ʁuʒ/)
• /h/ - som i huis, uttalat som /ɦœys/ (som "h" i hus /hʉs/)
• /m/ - som i maan, uttalat som /maːn/ (som "m" i man /man/)
• /n/ - som i net, uttalat som /nɛt/ (som "n" i näsa /nɛːsa/)
• /n/ - som i nieuw, uttalat som /niw/ (som n i nos)
• /ŋ/ - som i ring, uttalat som /rɪŋ/ (som engelska "ng" i sing /sɪŋ/)
• /l/ - som i lam, uttalat som /lɑm/ (som "l" i lång /lɔŋ/)
• /r/ - som i rood, uttalat som /roːt/ (kan vara rullande "r" som i spanska perro /pero/)

Unika drag i holländskt uttal

Även om holländskt uttal har likheter med andra germanska språk, har det också unika drag som är viktiga för de som lär sig språket.

• Skillnad mellan tonande och tonlösa konsonanter: Holländska gör en tydlig skillnad mellan tonande och tonlösa konsonanter. Till exempel, bed (säng) /bɛt/ vs. pet (mössa) /pɛt/.
• Avtoning i slutet av ord: I holländska avtonas obstruenter i slutet av ord. Till exempel, hond (hund) uttalas som /hɔnt/ med en tonlös /t/ istället för en tonande /d/.
• Vokallängd: Vokaler kan skilja sig både i längd och klang och därmed ändra ett ords betydelse. Jämför man (man) /mɑn/ med maan (måne) /maːn/.
• Diftonger: Holländska använder flera diftonger som kan vara svåra för utlänningar, som ij i mijn /mɛin/ och ui i huis /ɦœys/.
• Schwa: Schwa-ljudet /ə/ är vanligt i obetonade stavelser, som i de /də/ (artikeln "de").
• Velara frikativor: /x/ och /ɣ/ är frikativor som bildas med baktungan nära mjuka gommen; den exakta artikulationsplatsen varierar regionalt. /x/ kan jämföras med ch i skotska loch, och /ɣ/ är den tonande motsvarigheten. Det franska r-et i rouge är ett annat ljud.

Nederländska, ofta kallad holländska, är Nederländernas officiella språk och ett av Belgiens officiella språk. I belgiska Flandern kallas de regionala varianterna ofta flamländska. Flamländska betecknar här belgisk nederländska, inte ett separat standardspråk. Holland är bara en del av Nederländerna, medan språkområdet också omfattar Flandern.