Ordkort för
koreanskt ordförråd

I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:

• Välja antal ordkort per övning

  Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.

Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) tillhandahåller en standardiserad uppsättning symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan följer IPA-symbolerna för koreanskt uttal med exempel och beskrivningar.

Koreanska vokaler

• /a/ - som i 아기 (agi), uttalat /a.ɡi/ (som "a" i far /far/)
• /ɛ/ - som i 애기 (aegi), uttalat /ɛ.ɡi/ (ungefär som ä i här)
• /i/ - som i 이 (i), uttalat /i/ (som "i" i fin /fiːn/)
• /o/ - som i 오이 (oi), uttalat /o.i/ (ungefär som å i båt, men kortare)
• /u/ - som i 우유 (uyu), uttalat /u.ju/ (som "o" i bok /buːk/)
• /ɯ/ - som i 음악 (eumak), uttalat /ɯ.mak/ (en hög bakre vokal utan läpprundning; bildas inte på samma sätt som svenskt u)
• /e/ - som i 에 (e), uttalat /e/ (som "e" i se /seː/)
• /we/ - som i 외국 (oeguk), uttalat /we.ɡuk/ (börjar med /w/ som i engelska wet, följt av /e/; vissa talare använder den äldre enkla vokalen /ø/)
• /ju/ - som i 유리 (yuri), uttalat /ju.ɾi/ (j följt av u, inte tyskt ü som i Müll)

Koreanska diftonger

• /wa/ - som i 와인 (wain), uttalat /wa.in/ (börjar med ett rundat halvvokaliskt u-ljud, som w i engelska water, följt av a)
• /wi/ - som i 위치 (wichi), uttalat /wi.t͡ɕʰi/ (börjar med w-ljudet i engelska we, följt av i)
• /we/ - som i 웨이터 (weiteo), uttalat /we.i.tʰo/ (börjar med w-ljudet i engelska we, följt av e)
• /jo/ - som i 요리 (yori), uttalat /jo.ri/ (j-ljudet i ja, följt av ett å-liknande ljud)

Koreanska konsonanter

• /p/ - som i 바다 (bada), uttalat /pa.da/ (som "p" i par /par/)
• /b/ - som i 나비 (nabi), uttalat [na.bi] (som "b" i bil /biːl/)
• /t/ - som i 다리 (dari), uttalat /ta.ri/ (som "t" i tak /tak/)
• /d/ - som i 바다 (bada), uttalat [pa.da] (som "d" i dag /daːɡ/)
• /k/ - som i 가 (ga), uttalat /ka/ (som "k" i katt /kat/)
• /ɡ/ - som i 고기 (gogi), uttalat [ko.ɡi] (som "g" i god /ɡuːd/)
• /s/ - som i 사과 (sagwa), uttalat /sa.ɡwa/ (som "s" i sol /soːl/)
• /ɕ/ - som i 샤워 (syawo), uttalat /ɕa.wʌ/ (som "sj" i sjuk /ɧʉːk/)
• /t͡ɕ/ - som i 저 (jeo), uttalat /t͡ɕʌ/ (liknar tj i tjej, men börjar med ett kort t-liknande stopp)
• /t͡ɕʰ/ - som i 처음 (cheoeum), uttalat /t͡ɕʰʌ.ɯm/ (en aspirerad version av "tj")
• /h/ - som i 하늘 (haneul), uttalat /ha.nɯl/ (som "h" i hus /hʉːs/)
• /m/ - som i 마음 (ma-eum), uttalat /ma.ɯm/ (som "m" i mor /muːr/)
• /n/ - som i 나무 (namu), uttalat /na.mu/ (som "n" i namn /namn/)
• /ŋ/ - som i 사랑 (sarang), uttalat /sa.raŋ/ (som "ng" i engelska song /sɒŋ/)
• /ɾ/ - som i 바람 (baram), uttalat /pa.ɾam/ (liknande spanska "r" eller amerikanska engelska "tt" i butter /ˈbʌɾər/)

Egenskaper hos koreanskt uttal

Även om koreanskt uttal delar vissa likheter med andra språk, har det också unika egenskaper som är viktiga för inlärare.

• Konsonantassimilation: Konsonanter kan anpassa sig till det följande ljudet. I 국물 (gungmul) (buljong) uttalas det skrivna ㄱ som [ŋ] före ㅁ: [kuŋ.mul]. Det är nasal assimilation.
• Spända konsonanter: Koreanskans spända konsonanter omfattar /p͈, t͈, k͈/. De uttalas med större spänning i talorganen och skrivs med dubbla bokstäver i hangul, som ㅃ, ㄸ och ㄲ. Det är koreanska bokstäver, inte romaniseringstecken.
• Aspirerade konsonanter: Aspirerade versioner av klusiler och affrikater, som /pʰ/, /tʰ/, och /kʰ/, uttalas med en extra luftstöt. Dessa skiljer sig från deras icke-aspirerade motsvarigheter.
• Vokalharmoni: Vokalharmonin var tidigare mer utbredd i koreanskan. I modern koreanska finns den kvar i vissa verbändelser, som -아 och -어, som väljs efter stammens vokal, och i uttrycksfulla ord som efterliknar ljud eller handlingar.
• Stavelsestruktur: En koreansk stavelse innehåller en vokal, med en möjlig konsonant före eller efter den. Det skrivs (C)V(C); konsonanterna inom parentes är valfria. Till exempel uttalas 학생 (haksaeng) /hak.sɛŋ/.
• Lenition: De vanliga konsonanterna /p, t, k/ är oftast tonlösa i början av ett yttrande och kan bli tonande [b, d, ɡ] mellan tonande ljud. Denna positionsbundna förändring är inte begränsad till informellt tal: 한국 (hanguk) uttalas till exempel [han.ɡuk̚].
• Intonation och regional tonaccent: Seoul-koreanska skiljer inte ord genom lexikal betoning eller lexikal tonaccent av japansk typ. Intonationen markerar frasering och framhävning. Vissa regionala dialekter, bland annat Gyeongsang-varianterna, har däremot lexikal tonaccent.
• Elision: Ljud kan falla bort i sammanhängande tal, även utanför informella samtal. I 좋아 (joa) faller stammens ㅎ i 좋- bort före vokalen i -아: [t͡ɕo.a]. Det är inte ett /h/ i slutet av hela ordet.