Ordkort för
norskt ordförråd

I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:

• Välja antal ordkort per övning

  Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.

• Skriva specialtecken som vanliga latinska bokstäver

  Om din tangentbordslayout saknar tecken i språket du lär dig kan du aktivera inställningen för att skriva de specialtecken som stöds som vanliga latinska bokstäver. Då kan du till exempel skriva unico i stället för único utan att det räknas som ett fel. När inställningen är avstängd måste du använda den ursprungliga stavningen.

Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) ger en standardiserad uppsättning symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan finns IPA-symbolerna för norskt uttal med exempel och beskrivningar.

Norska vokaler

• /ɑː/ - som i tak, uttalat /tɑːk/ (som "a" i far /fɑːr/)
• /eː/ - som i se, uttalat /seː/ (som "e" i se /seː/)
• /iː/ - som i bit, uttalat /biːt/ (som "i" i bit /biːt/)
• /uː/ - som i sol, uttalat /suːl/ (som o i sol /suːl/)
• /ʉː/ - som i hus, uttalat /hʉːs/ (som u i hus /hʉːs/)
• /œ/ - som i ønsker, uttalat /ˈœnskər/ (liknar ö i önska)
• /yː/ - som i fy, uttalat /fyː/ (som "y" i fyr /fyːr/)
• /æː/ - som i lære, uttalat /ˈlæːrə/ (som "ä" i här /hæːr/)
• /øi/ - som i høy, uttalat /høy/ (ungefär som öj i höj /hœj/)
• /ei/ - som i hei, uttalat /hæɪ/ (som "ei" i hej /hej/)

Norska konsonanter

• /p/ - som i panne, uttalat /ˈpɑnːə/ (som "p" i panna /ˈpɑnːa/)
• /b/ - som i bil, uttalat /biːl/ (som "b" i bil /biːl/)
• /t/ - som i tak, uttalat /tɑːk/ (som "t" i tak /tɑːk/)
• /d/ - som i dag, uttalat /dɑːɡ/ (som "d" i dag /dɑːɡ/)
• /k/ - som i katt, uttalat /kɑtː/ (som "k" i katt /kɑtː/)
• /ɡ/ - som i gutt, uttalat /ɡʉtː/ (som "g" i gutt /ɡʉtː/)
• /f/ - som i fisk, uttalat /fɪsk/ (som "f" i fisk /fɪsk/)
• /v/ - som i vann, uttalat /vɑnː/ (som "v" i vann /vɑnː/)
• /s/ - som i sol, uttalat /suːl/ (som "s" i sol /suːl/)
• /ʃ/ - som i skje, uttalat /ʃeː/ (som "sk" i sked /ʃeːd/)
• /ʂ/ - som i sjåfør, uttalat /ʂoːˈføːr/ (som rs i svenska fors)
• /ç/ - som i kjøtt, uttalat /çœtː/ (ingen svensk motsvarighet, liknar "ch" i tyska ich /ɪç/)
• /l/ - som i lys, uttalat /lyːs/ (som l i lampa)
• /r/ - som i rød, uttalat /røːd/ (som "r" i röd /røːd/)
• /m/ - som i mann, uttalat /mɑnː/ (som "m" i man /man/)
• /n/ - som i natt, uttalat /nɑtː/ (som "n" i natt /natː/)
• /ŋ/ - som i ring, uttalat /rɪŋ/ (som "ng" i engelska song /sɒŋ/)
• /j/ - som i ja, uttalat /jɑː/ (som "j" i ja /jɑː/)

Unika drag hos norskt uttal

När du lär dig norskt uttal, lägg märke till följande egenskaper:

• Tonala accenter: Många norska dialekter skiljer ord med tonaccent 1 och 2: bønder (bönder) /ˈbønːər/ (1) vs. bønner (bönor) /ˈbønːər/ (2).
• Retroflexa konsonanter: I vissa dialekter resulterar kombinationen av /r/ med vissa alveolära konsonanter som /t/ och /s/ i retroflexa ljud som /ʈ/ och /ʂ/.
• Palatalisering: Vissa konsonanter, som /k/ och /g/, palataliseras framför främre vokaler, liknande andra språk.
• Vokallängd: Precis som i tjeckiska och japanska skiljer norska mellan korta och långa vokaler. Till exempel, skål (skål) /skoːl/ vs. skal (ska) /skɑl/. Detta ordpar skiljer sig både i vokallängd och klang: /oː/ och /ɑ/.
• Intonationsmönster: Norsk intonation varierar mellan många dialekter. Östnorska och västnorska är breda dialektgrupper; tonaccenterna har ofta olika förlopp, och det finns också variation inom varje grupp.
• Konsonantkluster: Norska använder ofta konsonantkluster som kan vara utmanande för icke-modersmålstalare, som i språk (språk) /sproːk/.
• Dialektala variationer: Uttalet kan variera avsevärt mellan de olika norska dialekterna, vilket påverkar vokaler, konsonanter och intonationsmönster. Till exempel kan uttalet av ordet jeg (jag) variera från /jæɪ/ till /je/ till /e/ beroende på regionen.