Lär dig norska ordförråd genom att skriva ord och fraser från ordkort. Flashcardsammanfattningen låter dig kontrollera dina framsteg och välja ordkort att lära dig.
människor
Utseende
Hem
Handla
Mat
Äta ute
Utbildning och studier
Arbete
Miljö
ordkortsinställningar
Ordkorten har sina specifika inställningar. Du kan göra följande ändringar för att anpassa din upplevelse av ordförrådsinlärning:Välja antal ordkort per övning
Du kan välja hur många ordkort du vill öva under en skrivsession. Standardnumret är tio. Att välja en mindre mängd ordförråd kan vara en bra idé om du är nybörjare.
Ändra tangentbordstecken som inte stöds
Om din tangentbordslayout inte stöder vissa specialtecken eller diakritiska tecken på språket du övar på med ordkort, kan systemet ignorera vissa av dessa tecken. Specialtecken kommer att accepteras som deras närmaste motsvarighet till det latinska alfabetet när det är möjligt. Till exempel, om ordet att skriva är único och du skriver unico eftersom din layout inte stöder accenter, kommer det inte att betraktas som ett fel.
Fonetiska symboler i norsk uttal
Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) ger en standardiserad uppsättning symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan finns IPA-symbolerna för norsk uttal med exempel och beskrivningar.
Norska vokaler
- /ɑ/ - som i tak, uttalat /tɑːk/ (som "a" i far /fɑːr/)
- /e/ - som i se, uttalat /seː/ (som "e" i se /seː/)
- /i/ - som i bit, uttalat /biːt/ (som "i" i bit /biːt/)
- /o/ - som i sol, uttalat /suːl/ (som "o" i sol /suːl/)
- /u/ - som i hus, uttalat /hʉːs/ (ingen svensk motsvarighet, liknar "u" i engelska boot /buːt/)
- /ø/ - som i ønsker, uttalat /ˈœnskər/ (ingen svensk motsvarighet, liknar "ö" i hö /hø/)
- /y/ - som i fy, uttalat /fyː/ (som "y" i fyr /fyːr/)
- /æ/ - som i ær, uttalat /æːr/ (som "ä" i här /hæːr/)
- /øi/ - som i høy, uttalat /høy/ (som "öj" i höj /høy/)
- /ei/ - som i hei, uttalat /hæɪ/ (som "ei" i hej /hej/)
Norska konsonanter
- /p/ - som i panne, uttalat /ˈpɑnːə/ (som "p" i panna /ˈpɑnːa/)
- /b/ - som i bil, uttalat /biːl/ (som "b" i bil /biːl/)
- /t/ - som i tak, uttalat /tɑːk/ (som "t" i tak /tɑːk/)
- /d/ - som i dag, uttalat /dɑːɡ/ (som "d" i dag /dɑːɡ/)
- /k/ - som i katt, uttalat /kɑtː/ (som "k" i katt /kɑtː/)
- /ɡ/ - som i gutt, uttalat /ɡʉtː/ (som "g" i gutt /ɡʉtː/)
- /f/ - som i fisk, uttalat /fɪsk/ (som "f" i fisk /fɪsk/)
- /v/ - som i vann, uttalat /vɑnː/ (som "v" i vann /vɑnː/)
- /s/ - som i sol, uttalat /suːl/ (som "s" i sol /suːl/)
- /ʃ/ - som i skje, uttalat /ʃeː/ (som "sk" i sked /ʃeːd/)
- /ʂ/ - som i sjåfør, uttalat /ʂoːˈføːr/ (ingen svensk motsvarighet, liknar "sh" i engelska sharp /ʃɑːrp/)
- /ç/ - som i kjøtt, uttalat /çœtː/ (ingen svensk motsvarighet, liknar "ch" i tyska ich /ɪç/)
- /l/ - som i lys, uttalat /lyːs/ (som "l" i lys /lyːs/)
- /r/ - som i rød, uttalat /røːd/ (som "r" i röd /røːd/)
- /m/ - som i mann, uttalat /mɑnː/ (som "m" i man /man/)
- /n/ - som i natt, uttalat /nɑtː/ (som "n" i natt /natː/)
- /ŋ/ - som i ring, uttalat /rɪŋ/ (som "ng" i engelska song /sɒŋ/)
- /j/ - som i ja, uttalat /jɑː/ (som "j" i ja /jɑː/)
Unika drag hos norsk uttal
Även om norsk uttal har likheter med andra skandinaviska språk, har det också unika drag som är viktiga för studenter att förstå.
- Tonala accenter: Norska har två olika tonala accenter som kan ändra betydelsen av ett ord. Till exempel, bønder (bönder) /ˈbø̀nːər/ vs. bønner (bönor) /ˈbǿnːər/.
- Retroflexa konsonanter: I vissa dialekter resulterar kombinationen av /r/ med vissa alveolära konsonanter som /t/ och /s/ i retroflexa ljud som /ʈ/ och /ʂ/.
- Palatalisering: Vissa konsonanter, som /k/ och /g/, palataliseras framför främre vokaler, liknande andra språk.
- Vokallängd: Precis som i tjeckiska och japanska skiljer norska mellan korta och långa vokaler. Till exempel, skål (skål) /skuːl/ vs. skal (ska) /skɑl/.
- Intonationsmönster: Norska har karaktäristiska intonationsmönster som varierar mellan de två huvud dialekterna: östnorska och västnorska. Detta påverkar melodin i det talade norska språket.
- Konsonantkluster: Norska använder ofta konsonantkluster som kan vara utmanande för icke-modersmålstalare, som i språk (språk) /sprɔːk/.
- Dialektala variationer: Uttalet kan variera avsevärt mellan de olika norska dialekterna, vilket påverkar vokaler, konsonanter och intonationsmönster. Till exempel kan uttalet av ordet jeg (jag) variera från /jæɪ/ till /je/ till /e/ beroende på regionen.