Ordkort för
polskt ordförråd
- Lär dig ord genom att skriva dem
- Öva med touchmetoden
Välj ett ämne med polskt ordförråd och skriv sedan ord och fraser från ordkorten. På så sätt lär du dig polska ord samtidigt som du får tangentbordsträning och övar på att skriva utan fel.
Så använder du polska ordkort
- Var du kan börja: Börja med ett bekant ämne, till exempel familj, mat, hem eller skola, och gå sedan vidare till svårare grupper med polskt ordförråd.
- Vad du bör tänka på när du skriver: Öva polska diakritiska tecken som ą, ę, ł, ń, ś, ź och ż samt konsonantgrupper.
- Så följer du dina framsteg: Sammanfattningslänken visar de polska ordkort du har memorerat, dina framsteg och ord som du bör öva mer på.
människor
Utseende
Hem
Handla
Mat
Äta ute
Utbildning och studier
Arbete
Miljö
Det finns inga inkluderade kort i det här ämnet.
Ordkort för skrivträning - polska
Ordkortsinställningar
I inställningarna för ordkort kan du välja antalet kort per övning och hur du vill skriva orden:
Välja antal ordkort per övning
Du kan välja hur många ordkort du vill öva på under en skrivsession. Standardantalet är tio. Om orden är nya för dig kan du börja med färre kort och sedan öka antalet.
Skriva specialtecken som vanliga latinska bokstäver
Om din tangentbordslayout saknar tecken i språket du lär dig kan du aktivera inställningen för att skriva de specialtecken som stöds som vanliga latinska bokstäver. Då kan du till exempel skriva unico i stället för único utan att det räknas som ett fel. När inställningen är avstängd måste du använda den ursprungliga stavningen.
Fonetiska symboler i polskt uttal
Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) tillhandahåller en standardiserad uppsättning symboler för att representera ljuden i talat språk. Nedan följer IPA-symbolerna för polskt uttal med exempel och beskrivningar, inklusive uttalet av dessa ljud på svenska.
Polska vokaler
- /a/ - som i mama, uttalad /ˈmama/ (som "a" i mamma /ˈmama/)
- /ɛ/ - som i ser, uttalad /sɛr/ (som "e" i mest /mɛst/)
- /i/ - som i igła, uttalad /ˈiɡwa/ (som "i" i vit /viːt/)
- /o/ - som i kot, uttalad /kɔt/ (som "o" i kort /kɔrt/)
- /u/ - som i but, uttalad /but/ (som "o" i bok /buːk/)
- [ɔn] - som i kąt, uttalad [kɔnt] (här är ą [ɔ] följt av [n]; franska bon /bɔ̃/ visar däremot en nasal vokal)
- [ɛɲ] - som i pięć, uttalad [pʲɛɲt͡ɕ] (här är ę [ɛ] följt av den palatala nasalen [ɲ]; franska bien /bjɛ̃/ visar däremot en nasal vokal)
Polska diftonger
- /aj/ - som i maj, uttalad /maj/ (som "aj" i maj /maj/)
- /ɛj/ - som i lej, uttalad /lɛj/ (som "ej" i nej /nɛj/)
Polska konsonanter
- /p/ - som i pies, uttalad /pʲɛs/ (som "p" i pappa /ˈpɑpːa/)
- /b/ - som i być, uttalad /bɨt͡ɕ/ (som "b" i barn /bɑːrn/)
- /t/ - som i tak, uttalad /tak/ (som "t" i tack /takː/)
- /d/ - som i dom, uttalad /dɔm/ (som "d" i dag /dɑːɡ/)
- /k/ - som i kot, uttalad /kɔt/ (som k i katt)
- /ɡ/ - som i go, uttalad /ɡɔ/ (som "g" i god /ɡuːd/)
- /f/ - som i fotel, uttalad /ˈfɔtɛl/ (som "f" i fisk /fɪsk/)
- /v/ - som i woda, uttalad /ˈvɔda/ (som "v" i vacker /ˈvɑkːɛr/)
- /s/ - som i sam, uttalad /sam/ (som "s" i som /sɔm/)
- /z/ - som i zebra, uttalad /ˈzɛbra/ (som z i engelska zoo)
- /ʃ/ - som i szkoła, uttalad /ˈʃkɔwa/ (som "sj" i sjuk /ʃʉːk/)
- /ʒ/ - som i żaba, uttalad /ˈʒaba/ (som "j" i engelska measure /ˈmɛʒər/)
- /t͡ʃ/ - som i czek, uttalad /t͡ʃɛk/ (liknar tj i tjej, men börjar med ett kort t-liknande stopp)
- /d͡ʒ/ - som i dżem, uttalad /d͡ʒɛm/ (som j i engelska jam)
- /ɲ/ - som i nie, uttalad /ɲɛ/ (som gn i franska agneau /aɲo/)
- /l/ - som i las, uttalad /las/ (som "l" i lampa /ˈlampːa/)
- /w/ - som i ławka, uttalad /ˈwafka/ (som w i engelska we, inte som svenskt v)
- /r/ - som i ręka, uttalad /ˈrɛŋka/ (rullande "r", som i spanska perro /ˈpero/)
- /m/ - som i mama, uttalad /ˈmama/ (som "m" i man /man/)
- /n/ - som i nos, uttalad /nɔs/ (som "n" i natt /natː/)
Egenskaper hos polskt uttal
Polskt uttal har flera unika egenskaper som skiljer det från andra språk.
- Nasala vokaler: Bokstäverna ą och ę betecknar nasala vokaler, vanligen återgivna som /ɔ̃/ och /ɛ̃/, men uttalet beror på det följande ljudet. Före klusiler uttalas de oftast som en oral vokal följd av en nasal konsonant, som i kąt [kɔnt] och pięć [pʲɛɲt͡ɕ]. Ett ę i slutet av ett ord uttalas ofta [ɛ], så jämförelsen med franska nasalvokaler gäller inte i alla positioner.
- Konsonantkluster: Polska ord innehåller ofta konsonantkluster, som kan vara utmanande för icke-modersmålstalare. Till exempel skrzydło (vinge) /ˈskʂɨdwɔ/.
- Palatalisering: Många konsonanter i polska har palataliserade versioner (som /ɲ/ och /ʑ/) när de följs av vissa vokaler eller bokstaven "i".
- Tonande och tonlösa konsonanter: Polska skiljer mellan tonande och tonlösa konsonanter, och uttalet ändras ofta beroende på de omgivande ljuden. Till exempel, ordet dziadek (morfar) /ˈd͡ʑadɛk/ har en tonande /d͡ʑ/, medan ciekawy (nyfiken) /t͡ɕɛˈkavɨ/ har en tonlös /t͡ɕ/.
- Mjuka och hårda konsonanter: Polska skiljer mellan mjuka och hårda konsonanter. Jämför się /ɕɛ/, ett reflexivt pronomen som används i alla personer, med se /sɛ/, en talspråksform av sobie. Exemplen visar /ɕ/ och /s/; pronomenformerna har också olika grammatisk användning.